Magnus Stenberg – 40 år som medarbetare på EAB
”Om du fick en leksaksbil som höll i en vecka, då var det en bra bil.” Så sa Magnus mamma. Det säger en hel del om den nyfikenhet och det tekniska intresset som drivit honom från första arbetsdagen på EAB, för 40 år sedan.
Måndag efter muck 1985 började Magnus Stenberg på EAB, han startade som verktygsmakare och det blev startpunkten för en lång resa inom företaget. Redan efter ungefär ett och ett halvt år växte hans roll – det som från början bara var en del av jobbet utvecklades till ett heltidsansvar för reparation och underhåll av maskiner. Här kom hans tekniska skicklighet och problemlösningsförmåga verkligen till sin rätt. Därifrån tog hans resa fart och den har ännu inte stannat.
– Jag har alltid gillat att hjälpa till där det behövs. Jag minns hur jag och Erik, EAB:s grundare, var ute på byggen i början av 90-talet och monterade trappräcken. Montörerna satte handledarna och vi monterade glaset. Ibland stod vi där en lördag, för att allt skulle vara klart till måndagens besiktning. Det var full fart, men också väldigt roligt och lärorikt, berättar Magnus med ett leende.
– På EAB har mitt tekniska intresse och engagemang alltid bemötts med både förtroende och frihet. Friheten att styra mina egna dagar och det viktiga ansvaret att se till att mina kollegors arbete flyter på har alltid varit en drivkraft. Maskinerna ska fungera och rätt saker ska finnas på plats, det praktiska måste klaffa. Att känna att det man gör har betydelse och samtidigt få utvecklas själv är det som gör att man vill stanna kvar.
Efter fyra decennier på samma arbetsplats bär Magnus med sig många minnen. Mycket har hänt genom åren, och när han ser tillbaka är det omöjligt att inte bli lite nostalgisk. Ett minne som etsat sig fast är utan tvekan när EAB flyttade till den nya fabriken på Stålgatan 1989.
– Den gamla fabriken stängdes för julledighet och efter helgerna klev vi in i de nya lokalerna. Jag var högst involverad och minns hur noggrant vi märkte upp varenda liten sladd på maskinerna, för att kunna koppla rätt när vi satte ihop dem igen. Det blev långa, intensiva arbetsdagar och man
förstod att det var början på något större, avrundar Magnus.